Detta inlägg kommer att förtydliga fördelen med ett
bytesmedel, jämfört med renodlad byteshandel.
Vi såg i ”Varför ett samhälle behöver pengar” hur renodlad byteshandel är oerhört opraktiskt, och därigenom omöjliggör
en samhällsutveckling till något mer än det absolut primitivaste stadiet.
Antag ett exempel där en smed har tillverkat en rustning, som han vill byta mot koppar och mat. Smeden skall nu få tag på en person som vill ha hans rustning, och dessutom äger koppar och mat, som hon är villig att byta (sälja). Även om den motparten existerar, är det mest sannolika att de aldrig hittar varandra. Det är inget fel på smedens rustning, vad gäller funktionen, däremot är den svårsåld. Man kan säga att rustningen har lågt/smalt allmänt bytesvärde på marknaden.
Smeden har nu två alternativ: Det första alternativet är att leta efter den matchande parten. Grundkravet är oförändrat, han vill enbart ha exakt de varor han själv har behov av. Detta kommer att ta lång tid och är ett mycket oekonomiskt beteende.
Det andra alternativet är att förbättra bytesvärdet jämfört med den vara han själv äger. I stället för rustningen behöver han en vara som har ett bättre bytesvärde. Och egentligen inte bara ett bättre bytesvärde, utan ett bytesvärde som maximerar möjligheten att kunna genomföra ett byte med en motpart. Efterfrågan på denna vara skall vara så hög att ett lyckat byte mer eller mindre garanteras.
Eftersom denna typ av vara har ett värde både som konsumtionsvara, och ett tillkommande värde som bytesmedel, är efterfrågan extra stor. Därför finns det en trygghet hos aktörerna på marknaden att varans funktion som bytesmedel fungerar.
Det är således irrelevant om smeden redan har tillräckligt för egen konsumtion av den vara han byter till sig. Syftet är att den enbart skall användas utifrån sin funktion som bytesmedel.
Eftersom smeden agerar i egenintresse, så genomför han bytet utan tvång. Han behöver heller inte ingå någon speciell överenskommelse. Bytet sker frivilligt och på ett helt okomplicerat sätt.
Nu när bytet är genomfört kan han nå sitt slutmål betydligt
snabbare. Detta trots att han inte själv har någon omedelbar
praktisk användning av den vara han först byter till sig.
Smeden har sålt sin produkt (rustningen), inte för de varor han ville ha direkt, utan för en annan vara, som han sedan i sin tur har sålt för de varor han ville ha. Han har genomfört ett indirekt byte.
Det kan låta krångligt, men det är ett mirakulöst verktyg som får civilisationen att utvecklas! Denna bytesvara är vad vi numera i dagligt tal kallar pengar.
Sammanfattning:
Renodlad byteshandel begränsar starkt ekonomisk utveckling och aktivitet. Anledningen är det låga bytesvärdet (svårigheten att byta) som kännetecknar de flesta varor.
En drastisk förbättring sker när en vara får funktion som bytesmedel (medium of exchange). Kriteriet för denna vara är att den har ett högt bytesvärde (lätt att byta med). Därigenom förenklas och förbättras processen av utbyte av varor drastiskt.
Lämna ett svar