Hur kommer det då sig att vi människor så lättvindigt accepterar Cantillon-effekten?
Det faktum att orsakerna till inflation är dolda, är enligt min mening anledningen till att en överväldigande majoritet av befolkningen tolererar vårt mycket orättvisa monetära system. Medborgarna reagerar visserligen på stigande levnadsomkostnader. Men inte på det som är upphovet till dem.
Förståelsen för det som sker blir inte större av att politiker och media i allmänhet, och public service i synnerhet, oavbrutet matar oss med exempel på att inflationens fel är andra än statens penning tryckande. Bland otaliga exempel kan nämnas ICA-handlarna, Putin, Covid, och faktiskt också Taylor Swift! Slutligen finns det, särskilt bland svenskar, en uppfattning om att staten är extremt rättvis och välmenande: ”Skulle staten göra något som berikar den själv på medborgarnas bekostnad, och dessutom dölja det? Det är ju orimligt!”
De omedvetna förlorarna
Husspekulanten som blev förlorade budgivningen konstaterar att han helt enkelt blev överbjuden. ”Det finns alltid någon som har mer pengar.”
De sena mottagare av nya pengar märker att de (eventuella) löneökningar de får inte följer kostnaderna för energi, mat och räntor. ”Det är tuffare tider”.
Den som till och från använder sina besparingar, kan inte undgå att notera att besparingarna gradvis inte räcker till de saker de en gång gjorde. Men det är tingens ordning, något oundvikligt. ”Alla vet att pengarna räckte till mer förr i tiden”.
Inflation är en skatt
Genom att öka penningmängden skapar staten prisinflation. Detta får två viktiga effekter:
1 Eftersom valutan försämras i köpkraft sker det en förmögenhetsöverföring från medborgarna till staten.
2 Cantillon-effekten visar att när de nytryckta pengarna sprids i samhället sker en omfördelning mellan medborgarna.
De två punkterna uppfyller kriterierna för en skatt. Staten tvingar medborgarna att betala in pengar, för att sedan fördela ut samma pengar på det den finner lämpligt. Således är inflation också en form av skatt.
Skillnaden är att en ”vanlig” skatt är tydlig. Den är baserad på formellt fattade beslut, och den debiteras på ett tydligt sätt. Inflationens effekt som skatt sker däremot i det dolda.
Många medborgare inser inte detta. De vet bara att de har blivit fattigare, men utan att förstå varför. De har aldrig sett ett formellt beslut om att en skatt skall införas. De har heller aldrig faktiskt betalat den. De ser bara att deras lön inte håller jämna steg med deras stigande levnadsomkostnader. Men de förstår inte att staten är helt ansvarig för deras försämrade levnadsstandard.
Vad som är ytterligare försvårande omständigheter är att de grupper i samhället som är vinnare på Cantillon-effekten är väl medvetna om detta och gärna behåller Status quo. De som är förlorare är det oftast inte, och har därför betydligt svårare att göra motstånd.
Bitcoin löser detta
Statens möjlighet att trycka obegränsade mängder pengar, som sedan fördelas om på ett orättvist sätt enligt Cantillon-effekten, saknas helt i Bitcoins fall.
Nyproduktionen av Bitcoin sker enligt en fastställd plan. Takten av produktionen och den slutliga mängden är fastställda enligt Bitcoins regelverk (protokollet). Till skillnad från nyproduktion av Fiatvaluta kan detta inte missbrukas av en enskild aktör. Tillverkningen av nya bitcoin är helt förutsägbar och transparant.
Miners som erhåller nytillverkade Bitcoin först, har gjort sig förtjänta av dem. Inte för att de har tagit sig rätten genom ett politiskt beslut, utan för att de har skapat bitcoin genom att ha tagit kostnaden för den datakraft som har behövts. I och med att de har tillfört verkliga resurser i processen, bidrar de också till att säkerställa Bitcoin-nätverkets stabilitet. Bitcoin är ett demokratiskt system, i det avseende att vem som helst kan med en dator, koppla upp sig på Bitcoin-nätverket för att försöka tillverka bitcoin.
Alla de faktorer som skapar orättvisorna i det nuvarande systemet försvinner med Bitcoin. Det kommer inte att, som nu, gå att agera som lobbyist mot staten för att först få del av nytryckta pengar. Eller att som finanseliten via lån och låga räntor mer eller mindre med automatik ta del av flödet av nya pengar.
Eftersom staten i Bitcoins fall inte kontrollerar skapandet av nya bitcoin, kan den heller inte godtyckligt använda inflation som ett medel att införa dolda skatter.
Bitcoin-nätverket förvandlar Cantillon-effekten (de som får nya bitcoin först) till något positivt. Det belönar de Miners som skapar nytta för alla andra, genom att säkra upp Bitcoin-nätverket. Bitcoin är decentraliserat och fördelar nya bitcoin på ett avsevärt mer rättvist sätt, jämfört med det nuvarande systemet.
Den österrikiska ekonomen Ludwig von Mises skrev: ”En ekonomisk politik som är baserad på inflation, är den mest revolutionära politiken som existerar. Varje dag genereras det nya pengar. Staten och Riksbanken genomför en ”omvänd” revolution, där man tyst suger välstånd från folket, för att därefter pumpa in det till samhällets priviligierade elit”.
Med Bitcoin finns det hopp för att detta tillstånd kan förändras
Lämna ett svar