The Red Pill

För närvarande pågår det rent episka händelser i världsekonomin. USA försöker bryta upp förhållanden som har existerat sedan 80 år tillbaka. Detta påverkar i stort sett alla de viktigaste beståndsdelarna i det nuvarande ekonomiska systemet. Den amerikanska dollarns roll som reservvaluta, den gigantiska statsskulden i USA och därmed räntekostnaderna för densamma, förutsättningar för den globala handeln, och inte minst kraftmätningen mellan USA och Kina där det skall bestämmas var den globala produktionen av varor skall ske i framtiden. Trumps tullar är till viss del ett mål i sig, dvs för att flytta varuproduktion till USA, men är också i mångt och mycket ett medel för att uppnå andra förändringar

Nyhetsflödet är enormt och behandlar mycket i både stort och smått. Som vanligt gäller det att skilja signalerna från bruset.

Den amerikanska 10-års räntan

Bland de många indikatorer som mäter utvecklingen i den globala ekonomin är den amerikanska 10-åriga räntan kanske den allra viktigaste. Den har stor betydelse för alla krediter som USA:s skuldbaserade system tyngs av. Alla är skuldsatta – staten, företag och privatpersoner. Räntan har också stark påverkan på risktillgångar i allmänhet.

En obligation är ett låneavtal mellan två parter. Den som lånar pengar får betala ränta, den som lånar ut pengarna får en intäkt. I skrivandes stund är den 10-åriga räntan 4,33 %. Det är den avkastning som tillfaller köparen av en amerikansk obligation som löper på 10 år.

Den amerikanska staten (som är en gigantisk låntagare) har stora kostnader för den ränta de skall erlägga för de lån som utgör den amerikanska statsskulden. Vad som gör läget än värre är att en stor del av statens lån löper ut under 2025. Det betyder att lån som staten har tagit för 5–10 år sedan till en relativt låg ränta, nu skall bytas ut till lån som kommer att löpa till en betydligt högre ränta. Med hänsyn till detta är det av yttersta vikt för den amerikanska staten att räntan är så låg som möjligt. Det är högt prioriterat att den sjunker från den nuvarande nivån.

Utifrån den kris som tullarna har skapat har aktiemarknaden sjunkit. Det är helt som förväntat. Däremot har de amerikanska räntorna inte utvecklats enligt förväntansbilden. För att kunna resonera kring detta kommer här en kort förklaring vad gäller skillnad mellan hur vi på olika sätt uttrycker priset på aktier kontra obligationer.

Både aktien och obligationen i exemplet har en kurs, en utdelning  och därmed en avkastning. Avkastningen fås fram genom att utdelningen divideras med priset.

När efterfrågan ökar eller utbudet minskar, så stiger priset och avkastningen sjunker. När efterfrågan sjunker eller utbudet stiger, så sjunker priset och avkastningen stiger.

Exempel 1

Priset stiger både för aktien och obligationen ® Avkastningen sjunker

Exempel 2

Priset sjunker för både aktien och obligationen ® Avkastningen stiger

Varför har då detta betydelse? Jo, därför att vi uttrycker oss olika vad gäller
värdet för en aktie respektive en obligation. En aktie och en obligation är två olika typer av värdepapper. En aktie är en ägarandel i ett företag, till skillnad från en obligation som är ett låneavtal mellan två parter, där villkoren är bestämda i förväg.

I aktiens fall talar vi alltid om priset/kursen. Huruvida det stiger eller inte. Då är det helt naturligt att exempelvis en prishöjning förklaras med ökat antal köpare eller minskat antal säljare.

I obligationens fall däremot talar vi mycket sällan om priset utan i stort sett alltid om avkastningen.  Detta gör att ett faktum att antalet säljare har ökat i obligationer, följs av ett konstaterande att avkastningen därför har stigit. Det kan upplevas som ologiskt, men som tabellerna och resonemanget visar är det inte det. Vid ett ökat antal säljare av obligationen har,  precis som för aktien, priset för obligationen sjunkit, men siffran vi nämner är avkastningen.

En möjlig förklaring till avsikten med tullarna

En förklaring till ett av syftena med tullarna är att avsikten har varit att framkalla en kris på aktiemarknaden. Detta gör att aktörer säljer aktier = kurserna går ned. I detta läge är tanken att säljarna av aktier investerar i säkrare tillgångar, dvs obligationer. När antalet köpare av obligationer ökar, stiger priset och avkastningen (dvs räntan) sjunker. Så långt vad som borde hända i teorin. Tullarna annonserades på ”Liberation Day”. Det som i realiteten inträffade med ränteutvecklingen efter Liberation Day (3 april, den dagen då tullarna annonserades) har dock varit detta:

Räntan gick alltså upp kraftigt (3,90 – 4,50, en av de största ökningarna på många år) dem 4:e april bara några dagar efter att tullarna hade annonserats. Det var med största sannolikhet inte enligt plan, och därför pausades införandet av de mer dramatiska tullarna under 90 dagar (undantag tullar mot Kina).

Varför steg då räntan? Uppenbarligen för att aktörer sålde. Vilka då och varför?

Ett skäl kan vara rädsla för ökad inflation, men de instrument som mäter det visade ingen sådan rädsla.

Man kan hänvisa till att Kina är en säljare av USA-obligationer. Men Kina har varit säljare i mellan 10–15 år, så inget nytt inom det området.

En troligare förklaring är underskottet i USA:s statsbudget, dvs marknaden kan göra bedömningen att tullarna förvärrar detta ytterligare.

Det finns inget enskilt tydligt skäl till ränteuppgången, men kanske är det en kombination av dessa. Ingen vet.

Resultatet av tullinitiativet har så här långt blivit fallande börser, men inte fallande räntor. Tvärtom har räntan stigit, vilket drabbar fler amerikaner än vad en sjunkande aktiemarknad gör. Huvudproblemet med en alltför hög 10-års ränta kvarstår således. Min bedömning är att innan räntan börjar sjunka kommer det inte att ske någon bestående återhämtning av aktiemarknaden eller Bitcoinkursen.

De stora svängningarna i marknadskurserna lär fortsätta, och det  kommer även framöver att komma nya utspel från den amerikanska regeringen. Vi kan alltså förvänta oss mer av den turbulens som har varit även under den närmaste tiden.

Däremot är det tveklöst så att den viktigaste förutsättningen för sjunkande räntor har ändrats: Fed har tydligt kommunicerat policyförändringar. Attityden har gått ifrån, ”vi är oberoende och ingen kan påverka oss” till ”vi är absolut redo att hjälpa till om det behövs för att stabilisera marknaderna”. Det är dock inte säkert att Fed agerar genom att sänka räntan – det kan också ske genom att man köper tillgångar som hamnar på balansräkningen.

Jag tror att vi kan vara tämligen säkra på att Fed kommer att agera på något sätt inom de närmaste månaderna. Detta kan ske på olika sätt, men grundmetoden är densamma: Öka penningmängden. Detta är givetvis positivt för Bitcoin och aktiemarknaden

Hur läget är när Fed väl känner sig manade att ingripa återstår att se. Det finns en risk för att läget för alla tunga indikatorer (dollarn, aktiemarknaden, guld, bitcoin etc) har förvärrats från dagens nivå.

Fortsättning följer.