The Red Pill

Vårt nuvarande ekonomiska valutasystem är baserat på så kallade Fiat valutor. Fiat är latin och betyder ”Låt det hända”. Andemeningen är att, de pengar som vi medborgare använder, kontrolleras av staten. Staten har bestämt, att i vårt fall svenska kronor, är bestämt att gälla som legitimt betalningsmedel. Detta ger bland annat staten möjlighet att godtyckligt öka penningmängden, vilket skapar inflation.  

Som lösning på alla de problem som en statskontrollerad, centraliserad valuta medför, så uppfanns Bitcoin 2009. Bitcoin är ett digitalt, decentraliserat betalningsmedel, med en förutbestämd mängd, som erbjuder användarna ett alternativ till de existerande Fiat-valutorna. Det möjliggör för individen att ha kontroll över en digital typ av pengar som existerar utan inblandning från staten och som är motståndskraftig mot oväntad inflation. Bitcoin är också utmärkt väl lämpat för överföringar av värden på ett billigt och säkert sätt, utan inblandning av en tredje part. Priset för 1 Bitcoin är i skrivandes stund ca 21 500 dollar. Bitcoin har sedan starten fungerat i princip felfritt.

Bitcoin har kontinuerligt utsatt för många olika typer av kritik. Här skall jag bemöta ett av de absolut vanligaste argumenten – Argumentet: ”Bitcoin har inte något egentligt värde”.

Kritiken kan delas in i två olika kategorier:

1 Bitcoins syfte är att fungera som en vara/bytesmedel dvs pengar/alternativt värdebevarare. Kritikerna hävdar att Bitcoin inte alls har de egenskaper som krävs för att fungera enligt sitt syfte.

2 Bitcoin är helt undermåligt vad gäller sin funktion inom helt andra områden än vad huvudsyftet med Bitcoins existens är.

Om vi börjar med punkten 2, är exempel på denna kritik att Bitcoin inte kan ”användas” till något annat än att vara just ett bytesmedel. Ett exempel är den kritik som återkommande framförts av grundaren till aktivistfonden Cevian, Christer Gardell. Under Dagens Industris börsdag 2022-05-21 säger han:
”Bitcoin är ingenting, det är ren spekulation. Det finns ingen underliggande tillgång och inga underliggande kassaflöden”

Gardell jämför således Bitcoin med värdet på en aktie. En aktie i ett företag som tillverkar en vara eller tjänst, och som får betalt för detta och därmed har ett egentligt värde. Vad gäller beskrivningen av att Bitcoin inte tillverkar något, och inte heller har några underliggande kassaflöden, så har Gardell helt rätt. Att däremot utifrån detta dra slutsatsen att Bitcoin därför inte har något värde, visar bara att han inte har förstått Bitcoins verkliga syfte.

Ett annat vanligt argument är att, till skillnad från guld,  så går det inte att tillverka något av Bitcoin. Detta anses som negativt därför att om någonting skall kunna användas som pengar enligt den här tesen, måste det först ha ett värde som någon typ av råvara. Därefter kan det, över tiden, sakta börja användas som pengar.

Det är ett stort missförstånd, att exempelvis guld fungerar bra som värdebevarare därför att det också är en användbar råvara. Sanningen är att guld fungerar bra som värdebevarare trots att det också är en användbar råvara. Guld som lagras världen över, skulle i stället kunna användas för att gynna samhället. Detta skulle medföra billigare kvalitetsprodukter inom elektronik- läkemedel- och rymdindustrin. Väl fungerande pengar kännetecknas av flera olika egenskaper, men att vara en alternativ råvara är inte en av dem. Bitcoin behöver inte användas till ”något annat” än att vara just betalningsmedel.

Vad gäller kritiken under punkt 1 är den mer relevant. Kritikerna menar att Bitcoin helt enkelt inte fungerar för sitt huvudsyfte. Skälen uppges bland annat vara: Bitcoin är inte fysiskt existerande, det finns ingen stat som backar upp det. Det finns ingen ”ansvarig”, dvs decentraliseringen omöjliggör Bitcoin.

Inget av dessa argument mot Bitcoin håller vid en närmare granskning. Bitcoin uppfyller kraven för kunna användas som pengar, vilket är att det skall användas som bytesmedel. Pengar är en vara man köper primärt för att byta den mot andra varor. Det är inte en vara man har köpt för att konsumera (konsumtionsvara), och inte heller en vara som skall användas i produktionen av andra varor (investering). Pengar behöver heller inte vara fysiska och de behöver inte backas upp eller kontrolleras av en stat.

Guld som under tusentals år fungerar/har fungerat som pengar och värdebevarande medel, infördes inte genom dekret av någon stat. Det valdes därför att det hade bäst egenskaper för att vara ett betalningsmedel. Detta kommer att gälla Bitcoin också. Marknaden väljer om Bitcoin skall överleva. Detta till skillnad från de Fiat-valutor vårt nuvarande ekonomiska system bygger på. Dessa är implementerade under tvång.

En viktig aspekt för värdet på pengar är efterfrågan på desamma. Pengar fungerar som ett nätverk. Exempel på andra så kallade nätverksteknologier är telefonnät, internet, språk. Kännetecknade för dessa är att att om det bara skulle finnas en telefon, en användare på internet, eller en person som talar ett språk, har dessa nätverk inte något värde. Ju fler användare (större nätverk), desto större värde för samtliga användare av nätverket. Pengar har exakt samma förutsättning. För att de skall ha ett värde krävs det en viss mängd användare. Det uppskattas att världen över, under 2022, ägde drygt 100 miljoner Bitcoin. Ungefär 400 000 använde det dagligen. https://buybitcoinworldwide.com/cryptocurrency-statistics/

Det är svårt att utifrån de siffrorna påstå att Bitcoin inte har ett värde.

Vidare kan det inte nog betonas att huruvida något har ett värde eller inte, är subjektivt. Det som har ett värde för någon, har det inte för någon annan. Bitcoin är ett decentraliserat nätverk. En av de stora fördelarna är att detta nätverk fungerar utanför bankers och politikers kontroll. Detta omöjliggör exempelvis möjligheten att godtyckligt öka mängden pengar. Det sistnämnda har i vårt nuvarande system drabbat miljarder människor över hela jorden i form av inflation. Att slippa detta har ett stort värde för många människor.

Slutligen är värderingen av en vara också kopplat till kunskap. Antag att en markägare hittar olja på sin mark. Om han inte vet vad olja är betraktar han den som helt värdelös. Om han i stället känner till oljans användningsområde bedömer han värdet totalt annorlunda. Kunskap är avgörande för om man anser att något har ett värde eller inte. Detta är extremt väsentligt inte minst i Bitcoins fall.

Vi har sett att Bitcoin uppfyller grundkriterierna för pengar. Utöver detta har Bitcoin flera egenskaper som har ett stort värde för användarna. Bland annat den allt lägre inflationstakten och att Bitcoin är ”trustless”. Det sistnämnda betyder att det inte behövs någon motpart (bank) för att genomföra transaktioner eller förvaring.

De som kritiserar Bitcoin består enligt min uppfattning av två olika kategorier. Den ena kategorin förstår verkligen inte vad Bitcoin är. Man har inte lagt ned den tid som krävs för att skaffa sig den kunskap och förståelse som är nödvändig. Den andra kategorin förstår tillräckligt mycket av Bitcoins egenskaper för att förstå det hot som det utgör mot det nuvarande systemet. I det sistnämnda fallet har den kritiske aktören således en egen agenda, där det av olika anledningar är viktigt att få Bitcoin att framstå som värdelöst. 

Bitcoin är en teknologi/pengar som överlever och existerar av samma skäl som hjulet, kniven och telefonen – Användarna använder det eftersom de har fördelar av det. Följaktligen, tvärt emot vad kritikerna hävdar, så har Bitcoin ett egentligt värde!