The Red Pill

Signal och Brus

Som tidigare har påpekats på bloggen (länk till specifik plats i tidigare blogginlägg) finns det ett ymnigt flöde av nyheter/synpunkter/opinionsartiklar/allmänt tyckande på sociala medier vad gäller företeelser i samhället där det, oavsett ämne, gäller att skilja på vad som är Signal eller Brus.

Signaler är händelser som på riktigt påverkar förhållanden i Sverige eller globalt. Det kan gälla tex ekonomisk tillväxt, energiförsörjning, välfärd eller AI. Som informerad medborgare gäller det att kunna skilja på händelser som på riktigt (Signaler) påverkar vår tillvaro, och inte bara är politisk propaganda, symbolhandlingar eller händelser som inte spelar någon roll (Brus).

Vad gäller förklaringar i media rörande upp- och nedgångar på världens olika marknader finns det gott om Brus. Eftersom media generellt sett har ett mycket kort tidsperspektiv vill man väldigt gärna ha en anledning till en upp- eller nedgång. Som investerare  på aktiemarknaderna eller köpare av Bitcoin gäller det att bortse ifrån Brus och i stället fokusera på Signaler.

Världens marknader för risktillgångar styrs i ett längre perspektiv huvudsakligen av faktorer som påverkar marknader globalt på ett genomgripande sätt. Exempel på detta är tillväxten i penningmängd och räntenivåer. Bestående förändringar inom den typen av områden är att betrakta som Signaler.

Ett annat exempel på en sådan Signal är den amerikanska dollarns (USD) relativa styrka jämfört med världens andra stora valutor (främst Euro och Yen).

USD:s styrka mäts med ett index som kallas DXY (länk)

DXY visar priset på USD jämfört de andra stora världsvalutorna. Däribland Euron och Yen. Indexet är viktat där Euron väger över 50 %. Ju starkare (högre pris) dollar, desto högre värde på indexet och tvärtom.

Grafen nedan visar utvecklingen för DXY-indexet.

Det ser ganska oansenligt ut, men skenet bedrar. USD:s styrka
har stor betydelse för Bitcoin och andra risktillgångars kursutveckling.

När dollarns värde förändras innebär det inte bara att det sker flöden emellan de globala valutorna. Det innebär också stora flöden till och från exempelvis aktiemarknaden, obligationsmarknaden och råvarumarknaderna.

Ett starkare DXY-index ökar sannolikheten för fallande marknader, och vid ett svagare gäller det omvända. Vilka nivåer som är ”starkare” och ”svagare” beror på hur stor den globala skuldsättningen är. Givet den höga globala skuldsättningen i nuläget är nivåer mellan 110–113 att betrakta som relativt kritiska.

VAD PÅVERKAR STYRKA/SVAGHET FÖR USD?

Rent allmänt påverkas styrkan (priset) för USD av samma faktorer
som påverkar alla länders valutor. Om centralbanken i respektive land, Fed i det här fallet, höjer eller sänker räntan påverkas ofta landets valuta. Likaså har faktorer som BNP-tillväxt, arbetslöshetsstatistik och inflationsutveckling påverkan på valutan oavsett vilket land det handlar om.

Här slutar dock likheterna mellan USD och övriga världens valutor. Sedan 1944, i samband med den s k Bretton Woods-överenskommelsen bestämdes att den amerikanska dollarn skulle bli världens reservvaluta.  Detta innebar att den amerikanska dollarn skulle användas som betalningsmedel vid internationell handel, samt att världens centralbanker skulle använda USD som reserver.

Betydelsen av att USD blev världens reservvaluta var mycket stor. Detta är nu 80 år sedan, men konsekvenserna och den världsordning som råder präglar helt USA och resten av världen.  Bretton Woods-överenskommelsen var bristfälligt konstruerad från början och bröt samman 1971.

Det ersattes då av det så kallade petrodollar-systemet. Vid denna tidpunkt övertygade USA de oljeproducerande länderna att försäljning av olja, mot militärt beskydd, skulle prissättas i USD. Vidare skulle intäkterna som försäljningen av oljan genererade investeras i amerikanska statsobligationer. Den tidigare redan ganska svaga koppling mellan USD och guld, togs nu bort helt. Dollarn, som fortfarande var världens reservvaluta, backades nu upp av… ingenting.

I kombination med det starka dollar-nätverk som USA redan hade i kraft av världens största ekonomi, resulterade prissättningen av råvaror i dollar att en redan stark efterfrågan på USD förstärktes än mer.

Utöver den efterfrågan som skapas av USD:s funktion som reservvaluta stärks den också av faktorer specifika för USA.

• Amerikanska statspapper anses som safe haven under oroliga perioder
• Amerikanska kapitalmarknader är de mest likvida och bäst fungerande i världen
• Aktiemarknaden i USA lockar investerare eftersom den är världens största, och har de mest intressanta företagen

Ytterligare en faktor som ökar efterfrågan på USD är den globala skuldsättningen i USD. Den har vuxit explosionsartat de senaste decennierna. Låntagarna efterfrågar ständigt USD för att betala räntorna.

Varför består då en så stor del av den globala skuldsättningen av dollarlån?
Det enklaste svaret är att när länder gör investeringar och deltar i den internationella handeln, kan de inte betala i sin egen valuta. Handel i energi och råvaror är prissatta i USD. Därför måste eventuella lån tas i USD. Mottagaren vill bara ha betalt i USD. Detta gäller även investeringar i det egna landet. Entreprenörer inhyrda från utlandet vill ha betalt i dollar.

Vad som är uppenbart är att det har skapats en konstant konstgjord efterfrågan av USD. Att vara medveten om detta är helt centralt för att förstå de globala ekonomiska problem som nu är ett faktum. Dollarn strävar hela tiden uppåt, något som måste motverkas genom att USA kontinuerligt trycker nya USD.

Påfrestningar uppstår när USA av olika skäl (exempelvis för att bekämpa inflation) stramar åt utbudet av dollar. Resultatet blir att dollarn stärks. Denna dollarstyrka får inte bli ”för” stark, eftersom även USA skadas av en stark dollar, därför måste USA förr eller senare öka utbudet av USD igen.  USA måste alltså hela tiden gasa och bromsa. Inte för svag dollar = inflation, inte för stark dollar = ekonomisk kris.

En starkt bidragande orsak till att DXY-indexet är en så bra Signal för marknadsförutsättningarna för risktillgångar, beror på den tidigare nämnda höga globala skuldsättningen i dollar. Ett stigande index visar att en stor del av marknadens aktörer får ökade kostnader för sina lån i USD. För att finansiera dessa måste man sälja aktier, något som i sin tur medför sjunkande kurser.

Även det omvända gäller – när dollarn försvagas och likviditeten på marknaderna stiger, ökar sannoliheten för att också marknadskurserna stiger.

Det faktum att USD blev världens reservvaluta har haft, och har,  en enorm betydelser för världsekonomin. Det har inneburit stora fördelar för USA, men också nackdelar. Som situationen har utvecklats så är systemet i nuläget negativt både för USA och för resten av världen.

Dollarns roll i världsekonomin är högst aktuell, eftersom Trump nu (bland annat med hjälp av tullar) försöker förändra situationen. Den mycket intressanta historien om hur dollarn blev världens reservvaluta, och alla dess konsekvenser, kommer jag att berätta i ett flertal inlägg här på bloggen.

Häng med och läs The Red Pill!