-
Fractional Reserve Banking 1
Bankkriser och bankers problem är inte sällan svåra att förstå. Den bankkris som började i USA, och nu har skördat flera offer, beror dock på ett mycket tydligt och lättbegripligt problem: En oro uppstår att banken inte har de medel som insättarna har deponerat där. En så kallad bank-run inträffar. När alltför många insättare vill ta ut sina pengar visar sig oron vara befogad. Banken har bara möjlighet att betala ut en liten del av de pengar som har satts in. Varför är det så?
Den bankkris som pågår är till stor del orsakad av centralbanker och politiska åtgärder. Men den huvudsakliga orsaken är den affärsmodell som banker, både i Sverige och utomlands, tillåts använda. Affärsmodellen heter Fractional Reserve Banking (FRB).
”Fractional Reserve” betyder att banker lånar ut pengar, men har enbart en liten del i reserv. Men i reserv för vad då?
Först måste vi förstå skillnaden mellan de olika sätt som banken använder
för att få tillgång till pengar för att använda till utlåning/investeringar. Banken kan (1) använda eget kapital, eller (2) låna pengar, för att sedan i sin tur låna ut vidare, eller (3) använda de pengar som insättare har deponerat i banken. De två förstnämnda sätten kallas för Loan Banking. Den modellen är helt oproblematisk. De som har lånat ut pengar till banken är fullt medvetna om att pengarna är utlånade under en bestämd tid, och som kompensation för detta betalar banken ränta till utlånaren. Exakt samma förfarande som vid utlåning till vilket företag som helst. En bank som finansierar sin utlåning på detta sätt behöver inte oroa sig för en bank-run.Fractional Reserve Banking är den tredje varianten av bankers sätt att finansiera sin utlåning, den är desto mer problematisk. Den går till på följande sätt: Kunder sätter in pengar på banken. Märk väl, dessa insatta medel är inte ett lån till banken. Pengarna är inlämnade till banken för förvaring. Insättaren har rätt att få tillgång till sina insatta medel på begäran. Det skall kunna ske omgående. När banken verkligen lånar pengar gör den det under en bestämd tid. När lånet sedan förfaller, ser banken till att de pengar som behövs för att betala tillbaka lånet finns där vid rätt tidpunkt.
För de pengar som banken har därför att kunder har satt in dem, gäller helt andra förutsättningar. När som helst kan kunden besluta sig för att ta ut pengarna. Dessa medel borde då vara ständigt tillgängliga. Sett från kundens perspektiv borde det vara en varningssignal att banken erbjuder något de kallar ränta, bara för att kundens pengar skall förvaras där. Det borde vara tvärtom – kunden betalar en mindre summa för att förvara pengarna på banken.
Hur fungerar då FRB?
Som exempel antar vi en bank med en kund som gör en insättning
på 100 kronor. Utifrån tidigare resonemang och denna insättning, så ser bankens balansräkning ut som följer:Treborgs Bank Tillgångar Skulder Reserver 100 Insatta Medel 100 Totalt 100 Totalt 100 Balansräkning efter insättning av 100 kronor
Banken har 100 % i reserver. Om kunden vill ta ut 100 kronor, så
går det utmärkt. Pengarna finns där. Notera att de insatta medlen
finns på skuldsidan i balansräkningen. Detta trots att banken inte har lånat pengarna av kunden.Banken vill nu att reserverna på tillgångssidan skall generera intäkter. Detta sker genom att de lånas ut. Det finns dock en begränsning, samtliga reserver får inte lånas ut. Hur stor del, bestäms av respektive lands centralbank. I detta exempel antar vi att Riksbanken har bestämt att Treborgs bank måste ha minst 10 % (I Sverige kallas denna begränsning kapitaltäckningskrav) av reserverna kvar. Det betyder att 10 kronor blir kvar i banken, och att 90 kronor lånas ut. Centralbankens roll, och varifrån banken får pengarna som lånas ut, återkommer jag till i senare blogginlägg.
Efter bankens utlåning ser balansräkningen ut enligt nedan.Treborgs Bank Tillgångar Skulder Reserver 10 Insatta Medel 100 Lån 90 – Totalt 100 Totalt 100 Balansräkning efter att banken lånat ut 90 kronor I och med utlåningen av den största delen av reserverna, har Treborgs bank brutit överenskommelsen med insättaren. Löftet om att kunden har tillgång till sina insatta medel kan under vissa omständigheter inte hållas.
Om den tidigare insättaren nu vill ta ut de mer än 10 kronorna
blir beskedet att det finns bara 10 kronor kvar, resten har banken lånat ut.
Om ryktet börjar sprida sig att banken inte kan uppfylla förpliktelsen
mot insättaren, att på insättarens begäran betala ut samtliga insatta medel,
är risken stor för en bank-run.En bank-run innebär att en stor del av bankens insättare vill ha ut sina pengar samtidigt. Eftersom banken enbart har en liten del (fraktion) av de insatta pengarna tillgängliga, är resultatet att banken går i konkurs. Banken blev egentligen konkursmässig i samma ögonblick som lånet gavs, men det framgår inte förrän tillräckligt många insättare samtidigt vill genomföra uttag. Banken kan inte leva upp till åtagandet att betala tillbaka samtliga insättare. Detta ligger helt i FRB:s natur. Bankerna är medvetna om detta, men utgår ifrån/chansar på att situationen aldrig skall uppkomma.
Fenomenet med bank-runs är unikt. Det finns ingen annan verksamhet som drabbas av en ”run” när kunderna vill ta ut den egendom de lämnat in för förvaring.
Har jag parkerat bilen i ett parkeringsgarage betyder inte det att jag har lånat ut bilen till parkeringsbolaget. Det är inte fritt fram för bolaget att disponera min bil till annan verksamhet. Ingen skulle acceptera att när man skall hämta ut bilen, få höra: ”Tyvärr det är så många som vill hämta ut sin bil just nu, så det går inte”.
När FRB fallerar medför det mängder med problem. Bortsett från det uppenbara, att det drabbar insättarna, så ”måste”, i alla fall större banker, alltid räddas. Konsekvenserna för hela det ekonomiska systemet blir för stora annars. I förlängningen drabbar detta alltid skattebetalarna. Bankkunder med relativt sett mindre belopp insatta, kompenseras vanligtvis genom någon typ av försäkring. Men, givetvis står skattebetalarna även för den kostnaden.
Det finns en företeelse som kallas ”moral hazard” Innebörden av detta är att en aktör har incitament att öka risken i sin verksamhet, detta därför att vid ett eventuellt misslyckande är samma aktör skyddad. Någon annan drabbas av konsekvenserna. En stor risk för moral hazard är inbyggd i FRBFRB är ett utmärkt exempel där risken för moral hazard är påtaglig.
FRB är lagligt, men borde inte vara det!
Nästa blogginlägg: Varifrån kommer bankernas pengar?
-
Bitcoin, tecken på frikoppling?
I samband med den amerikanska banken Silicon Valleys kollaps,
har Bitcoin rört sig kraftigt uppåt. Från stängningen fredagen den 10/3 är kursen upp drygt 35 %. Samma period har S&P 500 stigit ca 1 %.Vad är då orsaken? Det senaste året har hastiga uppgångar förklarats med kortsiktig spekulation. Större uppgångar har varit kortlivade och kursen har efter en kort period vänt nedåt igen. Bitcoin har betraktats som en risk-on tillgång. Så fort oro uppstått har, främst de kortsiktiga, investerarna lämnat Bitcoin.
Är det då annorlunda den här gången? Det finns tecken på att det skulle kunna vara så. I ett tidigare blogginlägg uttryckte jag en förhoppning om att mönstret skulle brytas. Att Bitcoins korrelation med aktiemarknaden skulle minska. I samband med den senaste uppgången har utvecklingen gått i den riktningen. Under 2023 har korrelationen mellan Bitcoin och S&P varit närmare noll. Händelsen med Silicon Valley Bank och ett flertal andra banker, förefaller ha väckt en större förståelse för Bitcoins egenskaper hos, i alla fall en del av marknadens aktörer.
Av allt det som har hänt är det framför allt två saker som påverkar
inställningen till Bitcoin:Dels det uppenbara faktum att pengar insatta på en bank, då beloppet överstiger bankgarantin, inte nödvändigtvis är säkra. I det perverterade fractional banking systemet, är insatta medel tillgängliga för
banker att placera i diverse tillgångar. I Silicon Valleys fall skedde placeringarna till en mycket stor del i långa obligationer. I samband med kraftigt stigande räntor sjönk värdet kraftigt på obligationerna. Dessutom var en relativt stor del omöjliga att realisera omgående. Kombinationen av detta blev förödande när en stor del av insättarna ville ta ut sina pengar samtidigt. Silicon Valley drabbades av en klassisk bank run. Det blev uppenbart för insättarna att det inte alls fanns några garantier för att deras banktillgångar skulle vara tillgängliga när de ville ha åtkomst till dem.Den andra faktorn är att, det räddningspaket som sjösatts av Fed, har medfört stora stimulanser. Fed som stramat åt likviditeten sedan april 2022, tvärvände nu. och började återigen öka likviditeten i marknaden. Med andra ord en återgång till det beteende som har pågått till och från sedan Lehmankraschen. Det är också denna ekonomiska politik som har skapat de problem vi har nu: Inflation, bankkris, skuldkris och kraftigt stigande räntor.
Bitcoin skapades på grund av det som sker nu. Bitcoin är trustless. Det finns ingen tredje part som du är tvungen att lita på för överföringar och förvaring. Med dina bitcoin förvarade i en hård plånbok har du tillgång till dem dygnet runt. Du behöver heller inte oroa dig för att du inte har tillgång till dina insatta pengar. Det gäller både i det fallet att banken helt enkelt inte har dem, eller att banken/staten godtyckligt hindrar dig från att ta ut dem.
Bankkunder har nu, den hårda vägen, fått lära sig att motpartsrisk existerar i verkligheten och inte bara i Bitcoin-maximalisters fantasi.
Den andra faktorn är att omedelbart när bankkrisen var ett faktum, så sjösatte Fed ett nytt nödhjälpsprogram. BTFP (Bank Term Funding Program). Oavsett namn så är innebörden att det är ytterligare en ekonomisk räddning av banker. Effekterna blir: Feds balansräkning och penningmängden ökar, och därmed inflationen. Kostnaden tas som vanligt av skattebetalarna. För den som tror att en ständig ökning av penningmängden är oundviklig, så har de onekligen blivit stärkta i sin uppfattning av Feds agerande.
Minskningen av Feds balansräkning påbörjades april 2022. Fram till förra veckan hade Fed reducerat sina tillgångar med 630 miljarder dollar. Veckan 8/3 – 15/3 var ökningen 290 miljarder USD. Av den minskning Fed hade åstadkommit under 11 månaders åtstramning, raderades nästan hälften på 1 vecka.
Bitcoin gynnas av ökad likviditet. När marknaden anar en paus I Feds räntehöjningar, samt ytterligare stimulanser, ökar allokeringen till Bitcoin. Det har hänt nu. Detta eftersom Bitcoin är en tillgång som stiger i värde när likviditeten ökar. Bitcoin är också den enda decentraliserade valutan, med en i förväg bestämd mängd. Därför finns det en tydlig logik i Bitcoin-kursens uppgång.
Det faktum att det nu har skett ökat flöde till Bitcoin i avsikt att sänka risken, i stället för tvärtom, kan vara ett trendbrott.
Fortsättning följer
-
Bitcoin korrelation
2023-02-28
Ett ständigt diskuterat ämne bland investerare i Bitcoin är hur kursen rör sig i förhållande till andra tillgångar. Det vill säga korrelationen. Fram till ungefär 2019 rörde sig Bitcoin-kursen oftast utan större koppling med övriga finansiella marknader. Spektakulära uppgångar (främst) varvades med dramatiska krascher. De händelserna var dock relativt oberoende från utvecklingen på exempelvis aktiemarknaden. I takt med att Bitcoins marknadsvärde växte, förändrades också sättet på vilket Bitcoin-kursen rörde sig.
Förändringen innebar att Bitcoin i allt större utsträckning började röra sig mer i samklang med resten av marknaden. Bitcoin betraktades som en ”Risk on” tillgång. När marknaden hade hög riskaptit var det positivt för Bitcoin, och det omvända gällde när marknadsoro rådde. Obefintliga räntor och ett flöde av likviditet från centralbanken var en kraftigt bidragande utveckling till Bitcoins kraftiga uppgång fram till hösten 2021. .
När inflationen, inte minst till Feds överraskning, tog fart ändrade centralbanken strategi. Ett slut på lågräntepolitiken, samt en åtstramning av likviditeten annonserades. För Bitcoins del innebar det att kursen vände nedåt. Precis som vid uppgången fanns det andra skäl till den kursutvecklingen, men Feds räntehöjningar och reducering av likviditeten var avgörande.
Bitcoin-kursen har sedan dess tätt följt tillgångsslag med hög risk
exempelvis teknologiaktier.För Bitcoin maximalisten är läget frustrerande. Bitcoin är en uppfinning (upptäckt finns det de som säger) med utomordentliga egenskaper. Decentraliserad, ett förutbestämt utbud, avsaknad av mellanhänder. Bitcoin är något som har möjligheten att förändra den inflationistiska verklighet vi lever i på grund av Fiat-valutorna. I stället har marknaden sett på Bitcoin som en högspekulativ tillgångsklass, som inte alls skall värderas utifrån de faktorer som gör valutan så unik.
Det är nödvändigt/avgörande att Bitcoins korrelation med övriga risktillgångar närmar sig noll. Därför att när det sker, betyder det att marknaden börjar uppskatta Bitcoin utifrån de ”rätta” anledningarna, vilket öppnar för en bredare adoption, som ger ett högre genomslag, högre värdering som i sin tur ökar Bitcoins betydelse.
Hur stor är då korrelationen Bitcoin jämfört övriga tillgångar? Tabellen nedan visar utvecklingen de senaste 252 handelsdagarna (fram till 2023-02-28)
Guld S&P 500 USA
SmåbolagNasdaq Råvaror Olja USA Statsobl
+ 20 årBitcoin 0,28 0,58 0,62 0,59 0,28 0,20 0,11 Förklaring:
Korrelation visas i en siffra där intervallet är mellan – 1 och + 1.
Ju närmare +1, desto mer likartat rör sig kursen i de båda tillgångarna.Noll = Ingen korrelation
-1 = Helt omvänd korrelation. När den ena tillgången stiger,
så sjunker den andra.0,75 och uppåt brukar anses som mycket hög korrelation.
Siffran säger givetvis ingenting om huruvida utvecklingen har varit
positiv eller negativ, utan bara hur likartat den rör sig jämfört med andra tillgångar.Innan jag själv såg siffrorna trodde jag nog att korrelationen med aktiemarknaden skulle vara ännu större. Det har ändå skett en mindre frikoppling. Vi får hoppas att trenden fortsätter!
-
2 Den primära fördelen med pengar
Detta inlägg kommer att förtydliga fördelen med ett
bytesmedel, jämfört med renodlad byteshandel.Vi såg i ”Varför ett samhälle behöver pengar” hur renodlad byteshandel är oerhört opraktiskt, och därigenom omöjliggör
en samhällsutveckling till något mer än det absolut primitivaste stadiet.Antag ett exempel där en smed har tillverkat en rustning, som han vill byta mot koppar och mat. Smeden skall nu få tag på en person som vill ha hans rustning, och dessutom äger koppar och mat, som hon är villig att byta (sälja). Även om den motparten existerar, är det mest sannolika att de aldrig hittar varandra. Det är inget fel på smedens rustning, vad gäller funktionen, däremot är den svårsåld. Man kan säga att rustningen har lågt/smalt allmänt bytesvärde på marknaden.
Smeden har nu två alternativ: Det första alternativet är att leta efter den matchande parten. Grundkravet är oförändrat, han vill enbart ha exakt de varor han själv har behov av. Detta kommer att ta lång tid och är ett mycket oekonomiskt beteende.
Det andra alternativet är att förbättra bytesvärdet jämfört med den vara han själv äger. I stället för rustningen behöver han en vara som har ett bättre bytesvärde. Och egentligen inte bara ett bättre bytesvärde, utan ett bytesvärde som maximerar möjligheten att kunna genomföra ett byte med en motpart. Efterfrågan på denna vara skall vara så hög att ett lyckat byte mer eller mindre garanteras.
Eftersom denna typ av vara har ett värde både som konsumtionsvara, och ett tillkommande värde som bytesmedel, är efterfrågan extra stor. Därför finns det en trygghet hos aktörerna på marknaden att varans funktion som bytesmedel fungerar.
Det är således irrelevant om smeden redan har tillräckligt för egen konsumtion av den vara han byter till sig. Syftet är att den enbart skall användas utifrån sin funktion som bytesmedel.
Eftersom smeden agerar i egenintresse, så genomför han bytet utan tvång. Han behöver heller inte ingå någon speciell överenskommelse. Bytet sker frivilligt och på ett helt okomplicerat sätt.
Nu när bytet är genomfört kan han nå sitt slutmål betydligt
snabbare. Detta trots att han inte själv har någon omedelbar
praktisk användning av den vara han först byter till sig.Smeden har sålt sin produkt (rustningen), inte för de varor han ville ha direkt, utan för en annan vara, som han sedan i sin tur har sålt för de varor han ville ha. Han har genomfört ett indirekt byte.
Det kan låta krångligt, men det är ett mirakulöst verktyg som får civilisationen att utvecklas! Denna bytesvara är vad vi numera i dagligt tal kallar pengar.Sammanfattning:
Renodlad byteshandel begränsar starkt ekonomisk utveckling och aktivitet. Anledningen är det låga bytesvärdet (svårigheten att byta) som kännetecknar de flesta varor.En drastisk förbättring sker när en vara får funktion som bytesmedel (medium of exchange). Kriteriet för denna vara är att den har ett högt bytesvärde (lätt att byta med). Därigenom förenklas och förbättras processen av utbyte av varor drastiskt.
-
1 Varför ett samhälle behöver pengar
Detta inlägg kommer att förklara varför Sverige, och alla andra moderna länder är i behov av pengar för att samhället skall fungera.
I ett mycket primitivt samhälle behövs inte pengar. Behoven är enkla, de fåtal saker man är i behov av kan man producera själv. De saker/tjänster man inte kan producera själv, byter man till sig från andra. Detta system fungerar så länge samhället enbart består av ett mycket litet antal medlemmar. När antalet individer växer, dyker också
behovet av pengar upp relativt omgående.I vårt ekonomiska liv är byte av tjänster/varor helt nödvändigt. Utan detta skulle inte en ekonomi existera, och i praktiken inte något samhälle heller. Byte av varor och tjänster sker därför att båda parter tjänar på det. Det råder ett missförstånd som består i att det faktum att ett byte av exempelvis två tjänster genomförs, visar att de är likvärdiga. Det korrekta är att bytet sker för att båda parter anser att de får något som är mer värt än det de ger bort.
Varför uppstår då behovet av pengar, när samhället utvecklas?
Därför att direkt byteshandel bara är en obetydlig förbättring jämfört med ren självförsörjning.Två grundläggande problem existerar vid renodlad byteshandel:
1 Indivisibility = odelbarhet. Antag att Andersson har en plog som han vill byta mot diverse olika saker. Exempelvis ägg, nya kläder och
ett fönster. Plogen kan inte delas upp och ges bort till en bonde och en skräddare eller fönstertillverkare. Problemet är uppenbart.2 Lack of coincidence of wants = de två bytesparterna vill
inte ha varandras varor. Även om det är möjligt att dela den vara man vill byta bort, är det generellt sett omöjligt för två bytesparter
att hitta varandra. I exemplet ovan har Andersson en plog, han har hittat en bonde som har kött till salu. Problemet är om Andersson vill ha en ny kostym. Det är generellt sett omöjligt att två bytesparter hittar varandra samtidigt. Det blir något lättare när det gäller byte av tjänster, men även då är det omöjligt för att få ett avancerat samhälle att fungera.Sammanfattning:
Ett civiliserat samhälle kan inte vara baserat på renodlad byteshandel. Någon form av pengar är helt nödvändigt. -
Felaktigt om Bitcoin:Bitcoin har inget egentligt värde.
Vårt nuvarande ekonomiska valutasystem är baserat på så kallade Fiat valutor. Fiat är latin och betyder ”Låt det hända”. Andemeningen är att, de pengar som vi medborgare använder, kontrolleras av staten. Staten har bestämt, att i vårt fall svenska kronor, är bestämt att gälla som legitimt betalningsmedel. Detta ger bland annat staten möjlighet att godtyckligt öka penningmängden, vilket skapar inflation.Som lösning på alla de problem som en statskontrollerad, centraliserad valuta medför, så uppfanns Bitcoin 2009. Bitcoin är ett digitalt, decentraliserat betalningsmedel, med en förutbestämd mängd, som erbjuder användarna ett alternativ till de existerande Fiat-valutorna. Det möjliggör för individen att ha kontroll över en digital typ av pengar som existerar utan inblandning från staten och som är motståndskraftig mot oväntad inflation. Bitcoin är också utmärkt väl lämpat för överföringar av värden på ett billigt och säkert sätt, utan inblandning av en tredje part. Priset för 1 Bitcoin är i skrivandes stund ca 21 500 dollar. Bitcoin har sedan starten fungerat i princip felfritt.
Bitcoin har kontinuerligt utsatt för många olika typer av kritik. Här skall jag bemöta ett av de absolut vanligaste argumenten – Argumentet: ”Bitcoin har inte något egentligt värde”.
Kritiken kan delas in i två olika kategorier:
1 Bitcoins syfte är att fungera som en vara/bytesmedel dvs pengar/alternativt värdebevarare. Kritikerna hävdar att Bitcoin inte alls har de egenskaper som krävs för att fungera enligt sitt syfte.
2 Bitcoin är helt undermåligt vad gäller sin funktion inom helt andra områden än vad huvudsyftet med Bitcoins existens är.Om vi börjar med punkten 2, är exempel på denna kritik att Bitcoin inte kan ”användas” till något annat än att vara just ett bytesmedel. Ett exempel är den kritik som återkommande framförts av grundaren till aktivistfonden Cevian, Christer Gardell. Under Dagens Industris börsdag 2022-05-21 säger han:
”Bitcoin är ingenting, det är ren spekulation. Det finns ingen underliggande tillgång och inga underliggande kassaflöden”Gardell jämför således Bitcoin med värdet på en aktie. En aktie i ett företag som tillverkar en vara eller tjänst, och som får betalt för detta och därmed har ett egentligt värde. Vad gäller beskrivningen av att Bitcoin inte tillverkar något, och inte heller har några underliggande kassaflöden, så har Gardell helt rätt. Att däremot utifrån detta dra slutsatsen att Bitcoin därför inte har något värde, visar bara att han inte har förstått Bitcoins verkliga syfte.
Ett annat vanligt argument är att, till skillnad från guld, så går det inte att tillverka något av Bitcoin. Detta anses som negativt därför att om någonting skall kunna användas som pengar enligt den här tesen, måste det först ha ett värde som någon typ av råvara. Därefter kan det, över tiden, sakta börja användas som pengar.
Det är ett stort missförstånd, att exempelvis guld fungerar bra som värdebevarare därför att det också är en användbar råvara. Sanningen är att guld fungerar bra som värdebevarare trots att det också är en användbar råvara. Guld som lagras världen över, skulle i stället kunna användas för att gynna samhället. Detta skulle medföra billigare kvalitetsprodukter inom elektronik- läkemedel- och rymdindustrin. Väl fungerande pengar kännetecknas av flera olika egenskaper, men att vara en alternativ råvara är inte en av dem. Bitcoin behöver inte användas till ”något annat” än att vara just betalningsmedel.
Vad gäller kritiken under punkt 1 är den mer relevant. Kritikerna menar att Bitcoin helt enkelt inte fungerar för sitt huvudsyfte. Skälen uppges bland annat vara: Bitcoin är inte fysiskt existerande, det finns ingen stat som backar upp det. Det finns ingen ”ansvarig”, dvs decentraliseringen omöjliggör Bitcoin.
Inget av dessa argument mot Bitcoin håller vid en närmare granskning. Bitcoin uppfyller kraven för kunna användas som pengar, vilket är att det skall användas som bytesmedel. Pengar är en vara man köper primärt för att byta den mot andra varor. Det är inte en vara man har köpt för att konsumera (konsumtionsvara), och inte heller en vara som skall användas i produktionen av andra varor (investering). Pengar behöver heller inte vara fysiska och de behöver inte backas upp eller kontrolleras av en stat.
Guld som under tusentals år fungerar/har fungerat som pengar och värdebevarande medel, infördes inte genom dekret av någon stat. Det valdes därför att det hade bäst egenskaper för att vara ett betalningsmedel. Detta kommer att gälla Bitcoin också. Marknaden väljer om Bitcoin skall överleva. Detta till skillnad från de Fiat-valutor vårt nuvarande ekonomiska system bygger på. Dessa är implementerade under tvång.
En viktig aspekt för värdet på pengar är efterfrågan på desamma. Pengar fungerar som ett nätverk. Exempel på andra så kallade nätverksteknologier är telefonnät, internet, språk. Kännetecknade för dessa är att att om det bara skulle finnas en telefon, en användare på internet, eller en person som talar ett språk, har dessa nätverk inte något värde. Ju fler användare (större nätverk), desto större värde för samtliga användare av nätverket. Pengar har exakt samma förutsättning. För att de skall ha ett värde krävs det en viss mängd användare. Det uppskattas att världen över, under 2022, ägde drygt 100 miljoner Bitcoin. Ungefär 400 000 använde det dagligen. https://buybitcoinworldwide.com/cryptocurrency-statistics/
Det är svårt att utifrån de siffrorna påstå att Bitcoin inte har ett värde.
Vidare kan det inte nog betonas att huruvida något har ett värde eller inte, är subjektivt. Det som har ett värde för någon, har det inte för någon annan. Bitcoin är ett decentraliserat nätverk. En av de stora fördelarna är att detta nätverk fungerar utanför bankers och politikers kontroll. Detta omöjliggör exempelvis möjligheten att godtyckligt öka mängden pengar. Det sistnämnda har i vårt nuvarande system drabbat miljarder människor över hela jorden i form av inflation. Att slippa detta har ett stort värde för många människor.
Slutligen är värderingen av en vara också kopplat till kunskap. Antag att en markägare hittar olja på sin mark. Om han inte vet vad olja är betraktar han den som helt värdelös. Om han i stället känner till oljans användningsområde bedömer han värdet totalt annorlunda. Kunskap är avgörande för om man anser att något har ett värde eller inte. Detta är extremt väsentligt inte minst i Bitcoins fall.
Vi har sett att Bitcoin uppfyller grundkriterierna för pengar. Utöver detta har Bitcoin flera egenskaper som har ett stort värde för användarna. Bland annat den allt lägre inflationstakten och att Bitcoin är ”trustless”. Det sistnämnda betyder att det inte behövs någon motpart (bank) för att genomföra transaktioner eller förvaring.
De som kritiserar Bitcoin består enligt min uppfattning av två olika kategorier. Den ena kategorin förstår verkligen inte vad Bitcoin är. Man har inte lagt ned den tid som krävs för att skaffa sig den kunskap och förståelse som är nödvändig. Den andra kategorin förstår tillräckligt mycket av Bitcoins egenskaper för att förstå det hot som det utgör mot det nuvarande systemet. I det sistnämnda fallet har den kritiske aktören således en egen agenda, där det av olika anledningar är viktigt att få Bitcoin att framstå som värdelöst.
Bitcoin är en teknologi/pengar som överlever och existerar av samma skäl som hjulet, kniven och telefonen – Användarna använder det eftersom de har fördelar av det. Följaktligen, tvärt emot vad kritikerna hävdar, så har Bitcoin ett egentligt värde!
Hem
Bitcoin är allting människor inte känner till om datorer, kombinerat med allting de inte begriper om pengar
FÖLJ THE RED PILL PÅ TWITTER
POPULÄRA INLÄGG:
Bitcoin korrelation Bitcoin Kursutveckling CBDC Felaktigt om Bitcoin Fiatskador Fractional Reserve Banking Inflation Basic Myter Nyckelbegrepp Pengar Grundläggande Penningmängd Samhällsförstörande